Tims artikel publiceras i välrenommerad tidskrift
Tim Segerberg fick nyligen ett glädjande besked. Hans artikel, om huruvida de amerikanska presidentkandidaternas personliga egenskaper påverkar väljarnas benägenhet att rösta, har publicerats i tidningen Political Behavior.
Tim Segerberg är till vardags doktorand i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund. Nyligen fick han besked om att hans artikel heter "The Personalization of Electoral Participation? The Relationship Between Trait Evaluations of Presidential Candidates and Turnout Decisions in American Presidential Elections 1980–2020" är publicerad i den välrenommerade tidskriften Political Behaviour.
Kan du berätta lite om artikeln?
- I artikeln använder jag mig av amerikanska väljarundersökningar för att studera hur väljarnas bedömningar av presidentkandidaters personliga egenskaper påverkar valdeltagandet i de senaste elva presidentvalen, 1980–2020. Specifikt fokuserar jag på väljarnas bedömning av två dimensioner av presidentkandidaternas personlighet: deras kompetens och karaktär. Kompetens kännetecknas av uppfattningar gällande kandidaternas intelligens och ledarskapsegenskaper, medan karaktären byggs upp av uppfattningar om kandidaternas integritet och empatiska förmågor, säger Tim Segerberg.
Vad kom du fram till?
- Att partibeteckning påverkar vilka personlighetsdrag som mobiliserar väljare till valurnorna. Valdeltagandet går konsekvent upp när väljarna uppfattar att Republikanska kandidater har stark karaktär – medan Demokratiska kandidater mobiliserar väljare genom att ha hög kompetens. Att polariserade uppfattningar om kandidaternas egenskaper är positivt för valdeltagandet i alla väljargrupper. Resultaten visar att väljare inte nödvändigtvis blir mer benägna att rösta bara för att de gillar en kandidats personlighet. När skillnaden mellan kandidaterna upplevs stor däremot, ökar sannolikheten att väljare röstar. Den positiva effekten av polarisering på valdeltagandet gäller både kompetens och karaktär, i samtliga väljargrupper. Den starkaste effekten är dock för väljare med svag partilojalitet med polariserade uppfattningar gällande kandidaternas kompetens, säger Tim Segerberg.
När väljarna upplever att skillnaderna mellan kandidaterna är stora, känner de att deras röst får större betydelse, vilket kan stärka demokratins legitimitet och vitalitet.
Var det något du tyckte var extra intressant med resultatet?
- Att polariserade uppfattningar om kandidaterna har en så starkt mobiliserande effekt på valdeltagandet. Under de senaste valen ser vi att väljarna blir alltmer polariserade i hur de bedömer de konkurrerande kandidaternas kompetens och karaktär, vilket kulminerade med det mest polariserade presidentvalet någonsin år 2020. Denna polarisering efterspeglas också i ett ökat valdeltagande, där 2020 års val var historiskt högt i en amerikansk kontext. Dessa resultat indikerar att polarisering, trots sina negativa konnotationer, faktiskt kan gynna demokratin genom att den driver ett högre engagemang och deltagande i valprocessen. När väljarna upplever att skillnaderna mellan kandidaterna är stora, känner de att deras röst får större betydelse, vilket kan stärka demokratins legitimitet och vitalitet, säger Tim Segerberg.
Varför valde du att skriva om detta ämne?
- Medan forskningen om ledareffekter oftast fokuserar på partiledarens betydelse för väljares partival, vet vi mindre om hur relationen mellan politiska ledare och väljare skapas och hur relationen påverkar beteenden utöver partival. Den här studien fördjupar den förståelsen på två sätt. Dels genom att den visar att uppfattningar om kompetens och karaktär förklarar hur väljare utvärderar och reagerar på politiskt ledarskap. Dels genom att valdeltagandet är ytterligare en aspekt som politiska ledare har möjlighet att utöva inflytande på väljare, säger Tim Segerberg.
Läs mer
Kontakt

Kontakt
