Träningspassets effektivitet kopplat till planerad och genomförd träning i skidgymnasiets regi
Projektet studerar olika sätt att mäta träningsbelastning under uthållighetsträning hos skidgymnasiestudenter på riksidrottsgymnasiet i Sollefteå.
Syftet med studien är att kartlägga hur den planerade träningen genomförs under skidgymnasietungdomars tid på riksidrottsgymnasiet (RIG). Målet är att bättre förstå vilka typer av träningspass som man bör vara extra noga med att utvärdera då dessa kan genomföras med för låg kvalitet. Det innebär exempelvis att om individen tränar 2 timmar enligt pulsklockan, har det kanske endast genomförts 1,5 timmas effektiv träning utifrån rörelseregistrering.
Pulsmätning visar inte träningsintensitet
Vår forskning har visat att det finns begränsningar i exempelvis registrering av träningsintensitet mellan olika typer metoder, inte minst under högintensiv skidåkning med och utan gevär (Craig A. Staunton et al., 2022). Denna studie visade på högst puls vid skidåkning vid utförsåkning då personerna registrerade som lägst aktivitet via accelerometerdata.
Vidare har vi även visat att pulsen visar för låga värden i början på intervallpass men vice versa senare i passet då pulsen är klart högre än förväntat enligt det mekaniska arbetet (Staunton, Andersson, Skovereng, & Björklund, 2022). Övergripande visar dessa studier att pulsen inte kan återge en adekvat koppling till det mekaniska arbetet vid högintensiva träningspass.
Forskarfrågan
Forskarfrågeställningen bygger på två delar. Den första är att studera hur väl skidskyttegymnasiestudenter klarar av att genomföra den planerade träningen genom att jämföra planerad träning från med både vad den aktive registrerar samt vad som mäts fram som faktiskt träningstid under studien.
Den andra delen blir att studera särskilda nyckelpass, så som skidåkning med gevär kontra utan gevär, barmark mot snö och så vidare. Detta för att bättra kunna förstå träningens sanna belastning på den aktive. Detta innebär att vi vill studera om:
- uthållighetsträningen är tillräckligt effektiv och
- intensiteten på högintensiva pass är av god kvalitét.
Målet är att effektivisera träningen
Målet är således inte att addera träningspass eller förlänga befintliga pass utan snarare göra befintlig träning mer effektiv. Vi tror det finns en stor potential att verkligen hitta specifika nycklar för att förbättra den träningen som redan idag bedrivs på Sollefteå RIG Skidskytte. Förhoppningen är att studien även sätter en positiv prägel hur man kan få ut mer av sin träning vilken förhoppningsvis leder till att fler väljer att fortsätta med skidskytte på en god nivå efter avslutade gymnasiestudier.
Referenser
Staunton, C. A., Andersson, E. P., Skovereng, K., & Björklund, G. (2022). Heart Rate Does Not Accurately Predict Metabolic Intensity During Variable-Intensity Roller Skiing or Cycling. Int J Sports Physiol Perform, 17(12), 1664-1671. doi:10.1123/ijspp.2022-0114
Staunton, C. A., Sloof, L., Brandts, M., Jonsson Kårström, M., Laaksonen, M. S., & Björklund, G. (2022). The Effect of Rifle Carriage on the Physiological and Accelerometer Responses During Biathlon Skiing. Frontiers in Sports and Active Living, 4, 1-15. doi:10.3389/fspor.2022.813784
Fakta
Projektperiod
240101-250331
Samarbetspartners
Forskningscenter
Institutioner/avdelningar
Ämnen
Forskargrupper
Kommunsamverkan
Projektledare

Projektmedlemmar
