Matematikdiagnoser och matematisk kunskap på gymnasiet

Matematikdiagnoser är vanligt förekommande inom matematikundervisningen för att skapa en bild av elevers kunskaper, både på individ- och gruppnivå. Inom matematikdidaktisk forskning, såväl som i styrdokument, beskrivs matematikkunskaper i form av matematiska förmågor. Målet med matematikundervisningen är att elever ska utveckla dessa förmågor. Att pröva de mål som ska uppnås är en avgörande faktor i all bedömning.

En formativ användning av diagnoser, det vill säga att resultat från diagnoser används till en relevant utformning av matematikundervisningen, kräver ett genomtänkt upplägg med tydligt syfte. Det har dock visat sig utmanande att genomföra tester på elevers kunskaper momentant och mycket fokus har de senast åren lagts på en stärkt reliabilitet i kunskapsmätningar, medan validiteten inte getts samma uppmärksamhet. En risk med krav på ökade reliabilitet i bedömningar är att en eller ett fåtal matematiska förmågor får större utrymme på bekostnad av mer svårmätta förmågor.

Det behövs mer kunskap om relationen mellan utformning av matematikdiagnoser och den bild av matematiska kunskap som kan fås. Detta projekt bidrar till denna kunskapslucka genom att analysera uppgifter, tillsammans med elevlösningar, i den matematikdiagnoser som används i matematikundervisningen på gymnasiet. Ett mål med projektet är därmed att kunna säga något om vilka aspekter av matematikkunskap som diagnosen lyckas synliggöra och vilka aspekter som eventuellt inte lyckas fånga i diagnosen.

Detta är ett projekt i samverkan med Härnösands kommun i enlighet med samverkansavtalet.

Hela projektansökan kan beställas från Mittuniversitetets diarium via e-post: registrator@miun.se. Ange projekttitel vid beställning.

Deltagare från kommun:

Härnösands kommun: Dan Elfvendal och Carl-Johan Nordangård

Projektets totala beviljade finansiering från samverkansavtalen: 784 000 kr, varav Härnösands kommun bidrar med 392 000 kr.