Hur upplever gymnasieelever trygghet och säkerhet på skolan?

”Hur jobbar skolor med säkerhet och krisberedskap?” Är namnet på en pilotstudie av Jämtlands Gymnasium Wargentin (JGY) och Mittuniversitetets risk- och krisforskningscentrum (RCR). Projektets syfte är att undersöka hur en svensk gymnasieskola praktiskt arbetar med säkerhet och krisberedskap, samt att identifiera eventuella utvecklingsområden för JGY och forskningsfrågor för en mer omfattande studie. I forskningsprojektet studeras enbart personal och ledning på skolan men elevperspektivet är också en viktig del i att förstå skolors beredskap för kriser.

Inom ramen för projektet har två gymnasieelever vid Wargentins gymnasieskola genomfört sina gymnasiearbeten i samarbete med forskarna, Det är eleverna Jennifer Kullström och Nils Kristow som precis har läst sista året på Samhällsvetenskapsprogrammet. De har genomfört sina arbeten enskilt men med teman som rör upplevd trygghet och säkerhet i skolan.

Förklara kort vad det är för gymnasiearbete ni har gjort

Våra arbeten har gått ut på att se hur eleverna upplever trygghet och säkerhet här på skolan. Det är mycket fokus på vilka faktorer det är som gör att de känner sig mer eller mindre trygga och hur deras trygghet upplevs av våra säkerhetsåtgärder som nyligen har installerats och så vidare. Det kan handla om övervakningskameror, blipplås på våra dörrar samt skolvärdarna, säger Jennifer.

Jennifer har genomfört en enkätstudie, medan Nils har utfört intervjuer. Båda metoderna har använts för att undersöka problemområdet med fokus på elevperspektivet.

Såg resultaten ut ungefär som ni tänkt er?

Utifrån mina enkätsvar så har en av slutsatserna jag kunnat dra framför allt är att eleverna upplever sig mer trygg när det kommer till relationer till sina kurskamrater och lärare. Det handlar mycket om tillit till ens klasskompisar och till lärarna, svarar Jennifer.

Jennifer fortsätter, min tredje frågeställning är vad det finns för skillnader på upplevd trygghet beroende på vilket kön man identifierar sig som. Till min förvåning så har alla killar som svarat på min enkät sagt att övervakningskamerorna inte bidrar någon trygghet alls. Och två tredjedelar av killarna har svarat att blipplåsen på ytterdörrarna och skolvärdarna inte heller ger någon trygghet och det är väldigt annorlunda till vad tjejerna har svarat. Där är de mer överens om att de här tre faktorerna ger oss en trygghet.

Utifrån min synvinkel så anser jag att det mest anmärkningsvärda ligger mycket i den tidigare forskningen och bakgrunden till det vi gör nu. När jag har sållat igenom olika undersökningar inom problemområdet så har jag märkt att det i hög grad saknas ett elevperspektiv, vilket är precis det vi gör nu. Det är också i takt med att den här frågan har trappats upp. Fokuset inom bakgrunden till mitt arbete ligger även i att det finns en begäran från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om ökad trygghet och säkerhet i skolan. Just eftersom det är allmänt känt om att det finns ett problem inom skolväsendet med otrygga miljöer samt risker och kriser, säger Nils.

Hur tycker ni att det har funkat att samarbeta med forskare, har det varit spännande?

Ja, att bidra till ett forskningsprojekt som på något sätt bidrar till samhället. Det värdesätter jag också måste jag verkligen säga, sen har jag ju ett föreliggande intresse av samhällsskydd och samhällsorganisation. Och det har ju med det detta att göra så genom det finner jag det mer intressant, svarar Nils.

Ja gud ja, det har varit jättekul! Speciellt att få bidra till ett forskningsprojekt, det känns som en chans man bara får en gång, svarar Jennifer.

På frågan om det har varit mer motiverande och roligare att göra gymnasiearbetet på detta sätt svarar eleverna instämmande om att det har varit roligt, men att de har känt samma press fast med känslan av att man bidrar till något bra.

Skulle ni rekommendera andra elever att göra detta?

Det är en jättebra fråga. Man har ju tydliga riktlinjer när det gäller undersökningar och många har ju väldigt svårt att veta vad de ska arbeta med som gymnasiearbete och det är jag också skyldig till. Men vetskapen att det bidrar till ett större syfte än bara individens eget gymnasiearbete och examen, och kunskap såklart. Så det kan ju vara väldigt talande för att göra något sådant här. Och det är ju ett intressant projekt också och som jag talade om tidigare med att just inom det här problemområdet så behövs det verkligen ett elevperspektiv just eftersom det i hög grad finns en avsaknad inom andra akademiska avhandlingar och undersökningar, svarar Nils.

Eleverna är eniga om att det har varit roligt samt intressant, men hade önskat ännu mer samarbete även om de förstår att det nog är svårt att få till fler träffar med forskarna.

Har detta samarbete stärkt känslan av att vilja plugga vidare efter gymnasiet?

Alltså, det är ju intressant med högre akademiska studier. Sen är det väldigt svårt att fastställa exakt vad eller vilket område. Men ett område jag jättegärna skulle vilja plugga innan, det är någon form av juridik, tänker jag initialt. Men det är inte spikat i heller, men senaste skolåren har stärkt känslan för högre studier, säger Nils.

Ja, jag är lite på samma bana. Jag känner ju att samhällskunskap, det är min nisch. Så jag har väl alltid haft planer på att plugga vidare. Och blir det så, så kommer det bli inom samhällsvetenskap eller något inom polis, säger Jennifer.

Läs mer om forskningsprojektet här