Peter Krantz om digitaliseringens utmaningar och demokratiska värden

Peter Krantz är teknisk direktör på nyetablerade Utbetalningsmyndigheten och har lång och gedigen erfarenhet av arbete med offentlig sektors digitalisering. Peter är initiativtagare till öppna data-rörelsen i Sverige och han har varit CIO på Kungliga biblioteket samt ordförande för regeringens Användningsforum och är en hängiven utvecklare som aldrig släpper marken, användarna och värdet av digitalisering fastän han ofta landar i olika chefs- och ansvarspositioner. Peter Krantz utses till hedersdoktor då han kombinerar ett stort teknikintresse med en insikt i att det ligger flera viktiga demokratiska värden inbäddade i all teknikutveckling.

Vad inspirerade dig till att engagera dig i digitalisering inom offentlig sektor?

Jag jobbade med digitaliseringsfrågor i andra branscher som konsult och halkade in på ett uppdrag på Statskontoret för länge sedan. Där lärde jag mig mer om de många dimensionerna som offentlig sektor brottas med i sin verksamhetsutveckling. Det finns en större palett av problem att jobba med vilket jag tyckte var kul. Särskilt i hur man resonerade kring vad man skulle lägga tid på att utveckla. Många jobbade väldigt mycket med inre effektivisering och väldigt lite med utåtriktad innovation. 

Vilka demokratiska värden tycker du är viktigast att bevara när vi utvecklar ny teknologi?

Jag är i grunden väldigt positiv till möjligheterna som tekniska lösningar innebär - enklare tillgång till tjänster, möjligheter att anpassa interaktion för olika personers individuella förmåga, automation, nya sätt att ge insyn i hur verksamheter fungerar med mera. Utmaningen är att nya tekniska lösningar ibland blänker så kraftigt att vi glömmer bort att fundera på de olika konsekvenser teknik kan innebära. I grunden behöver vi fler som tänker på grundläggande saker som transparens i hur offentlig sektor fungerar och konsekvenserna av att införa olika tekniska lösningar men även vad som händer om man väljer att inte införa ny teknik.

Vad ser du som den största utmaningen för offentlig sektors digitalisering framöver?

I Sverige är offentlig sektor till stor del decentraliserad. Det gör det krångligt att koordinera och dra nytta av tekniska lösningar som skulle kunna fungera väldigt mycket smidigare i större skala. Det kan innebära problem för användare när t.ex. kommuner inför olika lokala lösningar precis som om människor inte rör sig över kommungränserna. I grunden skulle vi behöva jobba mer med interoperabilitet så att det var tydligare hur standardiserad information kunde användas i olika tillämpningar. 

En annan utmaning kommer vara hur vi använder digitala representationer av människor i samhället. Redan 1972 resonerade en framsynt kvinna om begreppet "dataskugga" - att den digitala representation vi har av människor i olika system riskerar att ge en snedvriden bild av en individ. Det är högaktuellt att fundera på i relation till utvecklingen av AI. 

Hur behåller du ditt fokus på användare och praktiskt värde när du ofta befinner dig i ledande positioner?

Teknikutvecklingen rör sig såpass snabbt att man måste testa och utforska saker själv för att få en magkänsla för vilken riktning något rör sig i. Jag ser ofta att man initialt kanske avfärdar saker lite för snabbt bara för att det inte fungerar perfekt just nu. Ett exempel är AI-baserat stöd till programmerare - ett område som på sex månader utvecklats otroligt snabbt. Om man kisar lite kan man se att det får stora konsekvenser för hur system utvecklas. Och för beslut om vad som är värt att utveckla. Men man kan också se att det kan få stora konsekvenser för vilka yrken som kommer vara involverade i utvecklingen av digitala system i framtiden. 

I offentlig sektor har man vanligtvis monopol på de digitala tjänster som erbjuds. Till skillnad från ett företag där jag kan välja att använda någon annan har jag som användare inget alternativ när det kommer till de digitala tjänster som erbjuds av myndigheter. Därför måste vi vara extra varsamma om att säkerställa att de fungerar bra ur ett användningsperspektiv. 

Jag försöker jobba med vilka effekter som ska uppnås och hur olika målgruppers behov och förutsättningar relaterar till dem. Det brukar leda till att man måste ta reda på mer om vad användarna faktiskt har för behov. Det är ofta frustrerande att inse att ens egen bild av vad användare behövde var fel men det har sparat mycket pengar att slippa behöva utveckla saker ingen hade behov av.

Finns det någon specifik prestation eller projekt i din karriär som du känner dig särskilt stolt över?

Jag försöker publicera de flesta av de experiment jag gör som tjänster på nätet eller i varjefall koden till dem. För några år sedan var det flera som hade behov av att effektivisera arbetet med att undertexta video för att göra instruktionsfilmer och annat lättare att ta del av i situationer där du inte kan lyssna på ljudet. Jag gjorde en tjänst - https://www.textamig.se/ som idag har hjälpt andra att texta över 70 000 videoklipp. Jag blir särskilt glad när användare skriver och berättar hur mycket den hjälpt dem i sin vardag.

Sedan är det kanske de insatser man hjälpt att avvärja som skulle kunnat kosta väldigt mycket pengar utan att ge någon särskild nytta.

Hur ser du på Mittuniversitetets roll i att främja digitalisering och teknisk innovation?

Akademin har en viktig roll i att skapa utrymme för personer att tänka långa tankar. Ibland blir jag orolig för att akademin enbart betraktas som ett slags industriproduktion av uppfinningar som gärna ska komma ut i samhället imorgon. Jag hoppas att akademin även kan vara ett sammanhang som ger utrymme för forskning och idéer som kanske ingen riktigt vet vad det ska bli av just idag men som kanske visar sig väldigt värdefulla i framtiden. Jag tror även det är viktigt att akademin tittar på komplexa utmaningar som kan uppstå i samhällets digitalisering som ingen annan hunnit tänka på.

Jag blir bedrövad när jag hör från forskande kompisar hur mycket tid som läggs på att jaga pengar i olika utlysningar - ibland med väldigt specifika krav - istället för att forska på saker de tycker är intressanta. Med det sagt hoppas jag forskare på Mittuniversitetet inte bara funderar på att främja digitalisering utan även forskar på saker som är lite motvalls och inte formar sig efter vad som råkar vara en trend i samhället just nu. 

Vad betyder hedersdoktoratet för dig?

Jag trodde initialt att det var ett bedrägeriförsök och sedan att de tagit fel på person. Men när det blev klart att det faktiskt var på riktigt har jag känt mig mycket hedrad. Jag har funderat mycket på varför just jag fick äran av denna utmärkelse och hur jag ska förvalta det framöver. Sedan har jag äntligen kunna tvinga familjen att kalla mig Doktor Krantz hemma.