Feministiska perspektiv på hållbart samhällsbyggande

Det kritiska perspektivet visar hur den sociala dimensionen av hållbarhet var en grundläggande del i begreppets tidiga versioner men att det har kommit att bortprioriterats till fördel för ”utveckling” och ekonomisk tillväxt. Därför har social hållbarhet i vissa fall kommit att utvecklas som parallellt till ekonomisk och ekologisk hållbarhet. 

Delar av forskningen inom inriktningen handlar om ett inkluderande samhälle som grund för en hållbar utveckling vilka kan sägas vila på lagstadgade processer kring medborgardeltagande. Frågor om vem som deltar i samhällets planeringsprocesser, på vilket sätt de deltar och vilka effekter det ger är viktiga att studera och analysera. Forskningen understryker vikten av att ta hänsyn till hur olika former av under- och överordning dvs. olika sociala positioner som etnicitet, socio-ekonomisk status, kön, ålder, funktionsvariation och så vidare sammanfaller och förstärker varandra i ett hållbart samhällsbyggande så att stadsplaneringen inte reproducerar ojämlika villkor i sitt skapande av infrastruktur, bostäder och transportsystem. 

Forskningen kring hållbart samhällsbyggande utgår även från kritiska designstudier och jobbar utifrån olika empiriska fält för att dekonstruera vad som betraktas som kulturarv utifrån frågor om hur kulturarv görs och vem som gör det och vilka effekter det får för vår förståelse av Sverige och svenskhet.