Hatbrott mot samer synliggörs i ny rapport från Brå

Tis 09 juli 2024 09:42

Hatbrott mot samer liknar på många sätt hatbrott mot andra minoritetsgrupper i Sverige, men samtidigt finns flera tydliga skillnader. Brotten sker oftare i en lokal kontext, och riktas även mot renar och rennäringen. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) som kom i maj 2024.

Image not found

Hatbrott mot samer förekommer i många olika miljöer och sammanhang, som exempelvis i skolan, i hemmiljö, på arbetsplatser och inte minst på nätet. Kränkande uttryck och fördomar om vad som är påstådda samiska karaktärsdrag är återkommande, och riktas mot enskilda samer men även mot samer generellt.

– För en del av brotten finns många likheter med hatbrott riktade mot andra minoriteter. Brotten sker där man rör sig i vardagen även om andra kränkande ord används när det handlar om samer, säger Lisa Wallin som varit projektledare för studien.

Av både intervjuer och av polisanmälningar framgår att hat mot samer förekommer i olika typer av miljöer och sammanhang. Det kommer till uttryck i skolan, på arbetsplatsen, i hemmiljö, på offentliga platser och inte minst på internet. Grovheten varierar från kränkande beskrivningar av samer till grövre rasistiska tillmälen, hot och våldsbrott.

Även om vem som helst med en samisk identitet kan utsättas, framstår risken att utsättas som större för dem som bär tydliga samiska attribut i form av kläder eller namn som är identifierbart samiska. I intervjuerna lyfts att samer inom renskötarfamiljer kan vara särskilt utsatta för hatbrott.

Flera orsaker till bristande kunskap om samers utsatthet
Det finns flera orsaker till att det i stor utsträckning saknas studier om samers utsatthet för hatbrott och andra uttryck av rasism. Ett skäl är att gruppen är antalsmässigt liten. Det innebär att inte ens en relativt stor utsatthet får genomslag i statistik som bygger på antalet inkomna anmälningar till polisen eller till andra myndigheter per år.

Anmälningsbenägenheten vid hatbrott är generellt sett låg, och vad gäller brott mot samer så finns det ytterligare faktorer som försvårar. En orsak är att brotten sker i en lokal kontext med kända gärningspersoner. Anmälningsbenägenheten kan också påverkas av den historiska relationen till staten som en följd av den politik som förts mot samer, där rättsväsendet ses som statens förlängda arm.

I rapporten lyfts flera åtgärder som kan öka anmälningsbenägenheten eller på andra sätt bidra till att synliggöra hatbrott och rasism mot samer, bland annat:

  • Fortsatta utbildningsinsatser och framtagandet av ett metodstöd om hatbrott inom polisen för att identifiera fler hatbrott.
  • En särskild resurs i polisregion Nord som utgår från en regional problembild där hatbrott mot samer ingår.
  • En brottsrubricering med ett straffvärde som tydliggör att renen är särskilt skyddsvärd utifrån ett kulturbärande. 

Ladda ner rapporten här

Sidan uppdaterades 2024-07-09